BOLLNÄSNYTT-INTERVJUN

finns som pdf också.

"MF/MB/ är liv och död"
Text: Kristian Westin

Fem ungdomar lämnade Bollnäs, drog söderut och satsade allt på musiken. Med Malmö som ny bas har coola rock/postpunk-bandet MF/MB/ just släppt sitt debutalbum, Folded, som till stora delar spelades in i ett trettio grader kallt Bollnäs i vintras – och som tokhyllats i riksmedia. Bollnäsnytt har, via basisten Sebastian Hedberg, tagit pulsen på ett av Sveriges hetaste band just nu.

Ert debutalbum – hur lång tid har ni jobbat med det?
Vi påbörjade det arbetet redan under första repet för mer än fem år sen. Det kanske låter högtravande, men att släppa en fullängdare har varit självklart sedan MF/MB/:s begynnelse. Någon gång under förra hösten kände vi oss redo att gå in i studion och sen gick allt ganska snabbt.

Har ni haft någon ledstjärna under arbetet?
Det torde väl vara våra egna ambitioner i så fall. Ledstjärnan har varit att göra skivan vi själva alltid har velat lyssna på.

Blev det album ni ville göra från början, eller förändrades den under arbetets gång?
Den förändrades nog rätt mycket. Att vi anlitade Simon Jansson (BLNZ Beatcrew-kompis) som producent var ett genidrag; Folded hade låtit sjukt mycket tråkigare utan hans inblandning. Jämför man låtarna på skivan med de tidiga demoversionerna så går de knappt att känna igen. De flesta gjordes om rejält, och ett par stycken skrotades helt och hållet. Slutresultatet blev faktiskt snällare än förväntat. Kanske säger det en del om oss själva – vi är inte så tuffa som vi tror. Och då är ändå Folded tuffare än allt annat som har släpps i år.

Hur känns det att släppa en skiva i dessa tider, då de flesta lyssnare inte kommer att hålla i någon fysisk skiva, utan lyssna på via Spotify eller som mp3or?
Well, vi är inga motståndare till det nya musikklimatet. Spotify är en fantastisk manick och det faktum att vår musik finns med där är avgörande för att vi ska kunna nå ut till en större publik. Sen är det givetvis tråkigt att så många går miste om den fysiska produkten, för skivomslaget är verkligen riktigt, riktigt snyggt. Fler borde få se vilket hästjobb Nisse Axman (även han BLNZ Beatcrew-kompis) har gjort med designen.

Folded har fått ganska lysande recensioner i riksmedia – hur viktigt är det för er?
Det är tokviktigt. Vi svävade på moln efter de första omdömena, när vi började inse att kritikerkåren faktiskt diggade det vi hade gjort. Bekräftelse är ju alltid grymt och god kritik i media höjer vårt marknadsvärde. Jag kan däremot känna mig mer provocerad av en slarvig slentrianhyllning än av en mer negativ recension där skribenten är påläst och kunnig. Om någon inte gillar MF/MB/ och kan befoga det på ett vettigt vis - helt okej för oss.

Bland annat är det flera recensenter som imponeras av att ni lyckats skapa något eget i er musik, att ni inte fastnat i fällan att lägga karbonpapper på era influenser. Kommentar?
Vi har aldrig hymlat med våra influenser, snarare tvärtom. Och jag tror att de band och artister som påstår att de ”är sin egen genre” är de som har stulit mest av andra. Just därför vågar de inte peka ut sina inspirationskällor. Vi står för att vi har hämtat mycket hos exempelvis Silverbullit och Holy Fuck, men vi är trygga i vissheten om att ingen kan kalla oss plagiat. Det ger oss friheten att leka lite med hela grejen. I slutet av Seconds Away, första låten på skivan, finns en gitarrslinga som är identisk med den i David Bowies Heroes. Det är så galet uppenbart att det blir mer en hyllning än en stöld.

”Det skulle förvåna om inte MF/MB/ river ner en och annan natthimmel nästa festivalsommar” står att läsa i DNs recension av Folded. Hur stannar man på marken när man får höra att man kommer att riva himlar?
Hehe. I våra huvuden har vi alltid varit tillräckligt grymma för att riva ner natthimlar. Nu börjar verkligheten så sakteliga hinna ikapp våra vanföreställningar om MF/MB/:s excellens och det gör oss glada men knappast mer uppblåsta än vi redan är.

Ni har bytt bandnamn (eller bytt sättet ni skriver namnet på) några gånger under åren – har ni hittat rätt nu?
Oh nej, vi har ett hiskeligt bandnamn. Vi började som My Favourite Moonboots, (det vågar vi säga här eftersom de flesta i Bollnäs redan är bekanta med det namnet - i andra sammanhang håller vi det hemligt) bytte till "förkortningen" MFMB i samband med Malmöflytten, och inför skivsläppet puttade vi in två snedstreck för att särskilja oss från Brooklynbandet MGMT. Vi tänkte köra på ett enda snedstreck från början, som en blinkning till AC/DC, men det kändes för corny så vi bestämde oss för MF/MB/. Världens krångligaste bandnamn. Som trots allt passar oss rätt bra, för vår musik är ju inte så lättillgänglig den heller.

Hur ser ni på musiken och MF/MB/ i stort? 110 procents dödligt seriös satsning, eller finns det alternativa karriärer i era respektive liv som känns viktigare?
Ingenting är viktigare. MF/MB/ är liv och död för var och en av oss.

Kommer ni att spela i Bollnäs eller i Hälsingland något framöver?
Ingenting är planerat i nuläget, men vi skulle hemskt gärna lira i hemtrakterna igen. Det har väl byggts ett sprillans nytt konserthus, eller hur? Fixa in oss där så utlovar vi en spelning som folk kommer prata om i generationer framöver!

Hur ser den närmaste framtiden ut för MF/MB/?
Vi har ett gäng spelningar i Danmark och Sverige inom de närmaste veckorna. Sen tänker vi släppa en EP med nytt och gammalt material, den dyker opp någon gång innan jul. Annars avnjuter vi Foldeds segertåg, svarar på intervjuer och håller tummarna för att vår trummis Erik tillfrisknar så snabbt som möjligt. Han var med om en olycka tidigare i höstas med otrevliga frakturer som följd, men han repar sig bra.

Hur mycket Bollnäs finns det kvar i er? Och hur mycket Malmö har ni blivit?
Oj. Jag har svårt att tala för alla i bandet här, speciellt eftersom jag bor i Stockholm... Ett som är säkert är att vi tar varje chans att framhäva vårt ursprung, det är smart rent taktiskt. I en musikalisk sfär där de flesta band och artister härstammar från storstäderna uppfattas Bollnäs som något närmast exotiskt. Det gör att vi sticker ut från mängden. Men för att svara på din fråga: Vi kommer aldrig bli lika mycket Malmö som vi är Bollnäs. Dä blir inte nå mä dä, ä.

--

MF/MB/:

Namn: Victor Nilsson
Ålder: 23
Position i bandet: Sångare

Något viktigt: Sömn
Något jag skiter i: Läsning
Något fint: BLNZ Beatcrew
Något som är åt helvete: Brotorget
En hjälte: Joe Strummer

Namn: Sebastian Hedberg
Ålder: 22
Position i bandet: Basist

Något viktigt: Braller
Något jag skiter i: Södermalm
Något fint: Marléne
Något som är åt helvete: Tältbyggarbranchen
En hjälte: Farsan

Namn: Joakim Lindberg
Ålder: 21
Position i bandet: Gitarrist

Något viktigt: Silverbullit släpper ny skiva!
Något jag skiter i: TOAN!
Något fint: Per-Anders Degerman
Något som är åt helvete: Att vi inte får upp Erik ur sängen
En hjälte: DD-20

Namn: Christine Björk
Ålder: 21
Position i bandet: Synt, sång

Något viktigt: C-vitamin
Något jag skiter i: Twitter
Något fint: Segersta
Något som är åt helvete: SD. Och Ben Stiller
En hjälte: Iggy

Namn: Erik Nilsson
Ålder: 22
Position i bandet: Trummis, före detta tältmontör

Något viktigt: Instrument när man ska spela, olika band och tält om det regnar
Något jag skiter i: Bygga tält
Något fint: Inte tält i alla fall
Något som är åt helvete: Tält
En hjälte: Ben stiller, eller Snoddas